Det känns i hjärtat

Det gör verkligen det. Och på torsdag så åker jag till Stockholm. Hatade och älskade Stockholm. Med parkbänken ovanför Mariatorget, där jag ristade in ett litet meddelande en gång. Och jag tror, jag tror att jag faktiskt längtar dit nu. Jag älskar ju ändå att jag har upplevt allt det där, att jag en gång ändå levde. Förändring är som mitt syre, även när det kväver mig.